Skuggteater är ibland en diktsamling om det bortom perceptions­förmågan, om gåtorna i de mest vedertagna sanningarna. Andra gånger är det en diktsamling om ingenting, eller om trams. Den vänder sig bort från minima­listiska trender och korta, medvetna dikter. Istället satsar den på något slirigare, mer surrealistiskt. Något som kanske missar målet men träffar något annat. Det finns inget färdigt budskap. Ta in raderna, känn på dem, smaka – och spotta ut dem igen. Det finns inget särskilt att förstå, bara något att uppleva.