Idag kan det kvitta är min självbiografiska berättelse. Mina färger är ljusblått, ljusrosa och vitt. Var jag ett älskat barn? Jag vet inte. Det fanns en hel del tecken på att jag inte var det. Mobbad, ensam och aldrig kramad och därtill i en bubbla där den bristande självsäkerheten och ständiga rädslan gjorde det omöjligt för mig att förlika mig med vem jag innerst inne är. David Bowie, min stora idols textrad ”not sure if I’m a boy or a girl” från låten ”Rebel Rebel” och hans på gamla dar uttalade kloka ord Aging is an extraordinary process where you become the person you always should have been! är talande för hur jag känner. Jag är inne i livets andra halvlek med god marginal. Första halvan har varit svår att leva. Nu vill jag fortsätta leva den tid som återstår så som det alltid skulle ha varit. Idag kan allt det andra kvitta.