Polispsykologi | 1:a upplagan

En polis ställs ofta inför mycket svåra situationer där det gäller att snabbt kunna agera på rätt sätt och bemöta olika människor under skilda förhållanden: drogpåverkade personer, människor i psykisk obalans, misstänkta gärningsmän, vittnen, brottsoffer, och en upprörd eller oroad allmänhet.

På senare år har man inom polisutbildningen uppmärksammat behovet av ökad psykologisk kunskap. Förutom undervisningen i grundläggande beteendevetenskapliga moment behövs koppling till den direkta operativa polisverksamheten. Hitintills har det saknats kurslitteratur som på ett lättillgängligt sätt integrerar psykologisk teori och metod med olika verksamhets- och problemområden i polisarbetet.

I Polispsykologi står de tillämpade aspekterna i centrum. Exempel på frågeställningar är: Vilka psykologiska faktorer är viktiga vid biljakter? Hur är sambandet mellan stress och benägenhet att använda sitt tjänstevapen? Hur förhandlar man med en självmordskandidat? Vad kännetecknar personer med olika psykiska störningar? Hur kan man förebygga krisreaktioner och hantera egen stress vid traumatiska händelser? Finns en särskild poliskultur och hur förhåller sig polisväsendet till vetenskap och nya rön? Ska en polis ha högre moral än andra medborgare? Hur agerar man när man misstänker att kolleger har betett sig på ett felaktigt sett? Hur hanterar man personliga angrepp (alla poliser är svin)? Hur bör man intervjua vittnen? Hur arrangeras en rättvis vittneskonfrontation? Hur avslöjar man en lögnare? Hur ingriper man i familjevåldssituationer? Hur kan man se om ett mord maskerats som självmord? Hur bemöter man drogpåverkade personer vid ingripanden?

Boken är avsedd dels för den grundläggande polisutbildningen, dels för yrkesverksamma poliser (bl a i vidareutbildningar).