Perfektionism är ett komplicerat och sammansatt fenomen. Att vara noggrann, ambitiös och ha höga mål är förstås bra men kan också vara stressigt, ångestskapande och riskera att ens nära relationer påverkas.

Bättre än perfekt förklarar och ger förståelse för perfektionistens beteende. Målet är inte att man sänka sina ambitioner, däremot att få mer flexibelt förhållningssätt till uppgifter, åtaganden och relationer. Då skapas utrymme för annat i livet än prestation.

Om man är inflexibel och inte kan hantera nya situationer, om man har dålig balans mellan krav och återhämtning och om man tolkar prestationer (egna och andras) på ett sätt som fokuserar på fel, då mår man inte bra i längden och risken är att man inte heller får särskilt mycket ur händerna.

Bättre än perfekt ger en nyanserad bild av perfektionismens för- och nackdelar och är en konkret handbok med verktyg för förändring i de delar som vållar problem i tillvaron.

Helen läser ekonomi på universitetet. Hon är ambitiös och duktig med siffror, hon gillar att sätta sig in i svåra teorier. Samtidigt tvivlar hon ofta på sin egen förmåga. Följden är att hon pluggar mycket mer än sina kursare, trots att hon redan kan allt som står i boken. Helen litar inte heller på att hon har gjort rätt på sina inlämningsuppgifter och kontrollerar sina svar flera gånger innan hon börjar känna sig lugn. Gruppredovisningar är extra jobbigt. När Helen får beröm tycker hon inte att hon förtjänar det och försöker att göra ännu bättre ifrån sig nästa gång om återkopplingen uteblir kommer istället självkritiken krypande och hon tolkar det som att hon varit värdelös.