Den här boken har undertiteln "En historia om svenskan och dess utforskande". Syftet med det är att antyda att boken åtminstone i ett par avseenden skiljer sig från sina föregångare. Dels ger den en bred översikt av olika sätt att bedriva forskning med inriktning på språkhistoria. Den behandlar också olika specialiteter, såsom namn- och dialektforskning, och den ger en översikt av viktigare rön inom dessa områden. Dels är beskrivningen av det svenska språkets historia uppbyggd i två steg. Först görs i ett kapitel en jämförelse mellan den moderna svenskan och det språk som vi återfinner i källorna från början och mitten av 1300-talet, dvs. det språk som brukar kallas klassisk fornsvenska. I bokens mest omfattande kapitel beskrivs sedan utvecklingen mellan dessa båda ytterpunkter. Till skillnad från vad som brukar vara vanligt bryts inte beskrivningen ner i ett antal perioder, utan de språkdrag som är intressanta i ett utvecklingsperspektiv beskrivs ett i taget, från 1300-talet och framåt. Boken är i första hand skriven som en lärobok för studerande i svenska vid universitet och högskolor. En viktig del av kurserna i svensk språkhistoria utgörs av arbete med äldre texter. För att underlätta det arbetet innehåller boken såväl ett kapitel om texter och textutgivning som ett kapitel där de ordböcker som kan bli aktuella i textarbetet presenteras och där praktiska råd och anvisningar om deras användning ges. Det egna språkets historia är dock ett ämne som intresserar många utanför studenternas skara. Genom sin kronologiska och i stora stycken berättande uppläggning kan boken läsas även av en bredare allmänhet. Denna nya upplaga är i sina huvuddrag oförändrad. Vad som har tillkommit är dels korrigeringar och förtydliganden, dels en uppföljning av den språkhistoriska forskningen fram till och med 2004.