Handbok i rättspsykologi | 2:a upplagan

Denna grundbok i rättspsykologi ger en heltäckande bild av den vetenskapligt baserade rättspsykologiska forskningen.

Handbok i rättspsykologi presenterar vetenskaplig kunskap i ett lättillgängligt format och riktar sig främst till universitetsstuderande i rättspsykologi och juridik samt till vidareutbildningar för yrkesverksamma inom rättsväsendet. Handboken är också en kunskapskälla för de som i sitt arbete möter en rättspsykologisk problematik: poliser, åklagare, advokater och domare – men även för de som arbetar med utredningar inom till exempel Migrationsverket, Tullverket, socialtjänsten och säkerhets- och underrättelsesektorn. Boken är dessutom en lämplig källa till aktuell kunskap för journalister och intresserad allmänhet inom ett område som tilldrar sig stort intresse och åtskillig debatt.

Handbok i rättspsykologi ger först en introduktion till det rättspsykologiska området och det svenska rättsväsendet. Därefter beskrivs teorier och forskning om brott, offer och förövare, följt av en genomgång av hur rättspsykologin kan bidra till att förbättra utredningsarbete och förhandlingar i domstol. Avslutningsvis ger boken inblick i rättspsykologisk forskning och hur den kan omsättas i praktiken.

Sagt om boken
"Författarnas målsättning med boken, nämligen att den ska fungera som läromedel för dels studenter i rättspsykologi, dels yrkesarbetande inom rättsväsendet, är, som jag bedömer, helt korrekt. Boken är rakt igenom välskriven, tämligen lätt att ta del av och kommer att fylla en minst sagt viktig funktion för förutnämnda målgrupper." Helhetsbetyg: 4 av 5. Sven Martinger, lektör, BTJ-häftet nr 8, 2021.

Om författarna
Handbok i rättspsykologi är skriven av sjutton författare som alla är aktiva forskare och lärare inom rättspsykologi eller angränsande områden.

Bokens redaktörer, professor Pär Anders Granhag, professor Leif Strömwall, professor Karl Ask och docent Sara Landström, är samtliga verksamma vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Tillsammans leder de den rättspsykologiska forskargruppen Criminal, Legal and Investigative Psychology (CLIP) som sedan år 2000 bedriver forskning med relevans för olika delar av rättsväsendet.