När man idag säger att man har läst en bok innebär det ofta att man har lyssnat på en inläsning. Mödosamt nedplitade bokstäver har genom ettor och nollor blivit ljud som förmedlas via appar. Ljudböckerna är kanske det tydligaste exemplet på att det vi kallar litteratur och böcker har påverkats av digitaliseringen. Men det är bara en av många förändringar som tekniken har medverkat till -- e-böcker, hyperläsning och hur tryckta böcker produceras är andra.   

Också estetiken har förändrats, ibland med en enklare och rakare plot, ibland genom kombinationer av text och bild och ljud. Vad gör datautvinning, algoritmer och informationsöverflöd med litteraturen? Skapar digitaliseringen något nytt? Kan en AI skriva poesi?   

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2022 en samling essäer på temat Efter digitaliseringen -- ett "efter" som rymmer ett "i kölvattnet av" såväl som ett "i enlighet med". Litteraturvetaren Jesper Olsson berättar i sin essä om hur den binära koden infiltrerar och omförhandlar både läsandet och kulturen i stort, men också om hur äldre medieteknologier fortsätter att påverka även den postdigitala litteraturen.   

Jesper Olsson är litteraturvetare och mediehistoriker, professor vid Institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet. Hans forskning kretsar kring skärningspunkterna mellan litteratur, konst och medier -- från grammofoner till digitala nätverk -- och om medier som ekologier i kultur, samhälle och vardagsliv. Han är även verksam som litteraturkritiker, bland annat i Svenska Dagbladet.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Postdigital litteratur är ett av sex häften i boxen RJ 2022: Efter digitaliseringen.