Efter Europa | 1:a upplagan

"Knivskarpt dissikerar Krastev vår tids antiliberala tendens och vad som driver den" /Mattias Svensson i Aftonbladet

”Ambitionen med denna bok är varken att rädda eller att sörja EU. Den är inte en i raden av skrifter om den europeiska krisens etiologi eller en stridsskrift riktad mot de europeiska eliternas korruption och kraftlöshet. Och den är absolut inte en euro­skeptikers bekännelser. Den är helt enkelt en betraktelse över någonting som sannolikt kommer att inträffa och en analys av hur våra personliga erfarenheter av omvälvande historiska förändringar formar våra nuvarande handlingar. Vad som fascinerar mig är den politiska kraften i vad jag vill kalla ett ’déjà vu-­tillstånd’ – där vi har en krypande känsla av att det som vi upplever i dag är en upprepning av en tidigare punkt eller händelse i historien.” /Ur boken

”Den europeiska unionen har alltid varit en idé på jakt efter en verklighet.” Det påpekar den bulgariske statsvetaren Ivan Krastev en smula ironiskt i inledningen till denna bok om ett integrationsprojekt som har hamnat i allt större praktiska svårigheter och förlorat mycket av sin politiska lyskraft. Det Europa som formades av andra världskriget och det kalla kriget finns egentligen inte längre. Nationalismen växer sig starkare över hela kontinenten samtidigt som välfärdsstaten, grundvalen för efterkrigstidens politiska tänkande, ifrågasätts. Eurokrisen och migrationsfrågan kunde ha lett till en europeisk samling, men har istället fördjupat misstroendet och splittringen inom unionen.

Krastev har inga särskilt höga tankar om unionens hittillsvarande krismedvetenhet. Och menar, tvärs emot den vanliga uppfattningen, att det stora hotet mot unionen snarare är ett uppror i centrum (Tyskland, Frankrike) än en fortskridande upplösning i periferin. I bokens uppslagsrika framtidsdiskussion – en diskussion som i hög grad också beaktar östeuropeiska erfarenheter – betonar han samtidigt de historiska processernas öppna karaktär och att framsteg inte nödvändigtvis behöver vara linjära. ”Den som en gång varit åsyna vittne till en historisk omvälvning vet att historisk determinism är en illusion.”

Statsvetaren Ivan Krastev föddes 1965 i Bulgarien. Han är verksam vid Centre for Liberal Strategies i Sofia och Institute for Human Sciences i Wien.