En orientering i tryckfrihet & yttrandefrihet | 4:e upplagan

Det finns många rättsfall från senare år – från Högsta domstolen, Regeringsrätten, Marknadsdomstolen, EG-domstolen och Europadomstolen – som visar vilken aktualitet frågor om yttrandefrihet och tryckfrihet har och de gränsdragningsproblem som kan uppkomma. På lagstiftningssidan har bl.a. barnpornografibrott lyfts bort från TF och YGL, dvs. grundlagsskyddet har upphört, medan ett antal nya hotbrott har införts i TF:s brottskatalog (som tillämpas även för YGL). Europarättsliga fall visar att både EG-rätten och Europakonventionen måste beaktas på ett korrekt sätt.

Tryckfrihetsrätt uppfattas ofta som ett svårt ämne och det är många mer eller mindre kniviga frågor som aktualiseras när man tar sig an TF, en grundlag från 1949. Ändå måste TF tillämpas på dagens radikalt ändrade förhållanden, något som ytterligare kompliceras av både europeisering och internationalisering.

Information sprids snabbt över nätet och en server kan vara belägen i ett helt annat land än där brottet utspelas. År 1991 tillkom yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) i ett försök att ge ytterligare grundlagsskydd för yttranden i vissa medier, t.ex. TV och radio. Den tekniska utvecklingen har emellertid varit mycket snabb, vilket lett till upprepade lagändringar och en alltmer komplicerad lagstiftning. Tryck- och yttrandefrihetsberedningen försöker att hitta en mer teknikoberoende grundlag och arbetar brett med flera olika alternativ.

I den fjärde upplagan av denna bok har praxis och lagändringar följts upp t.o.m. hösten 2008.