Vem är jag? är en fråga som ofta sysselsätter unga människor. När läraren Christina Monthan Axelsson möter nya elever ställer hon sig just den frågan: vilka är de här ungdomarna? Hur ser deras inre världar ut? Det är viktigt att se alla, försöka förstå deras tankar, känslor och föreställningar. Och se till att eleven har ett språk att uttrycka sig med och modet att använda det.

»Det gäller inte att fylla kärl utan att tända eldar i klassrummet« har varit ett av hennes motton under sitt långa yrkesverksamma liv som svensklärare.
I boken skriver hon om sina möten med elever genom åren. Hon berättar bl a om fågelflickorna. De har aldrig hittat rätt i skolans ofta hårda miljö. De har lärt sig att överleva genom att fly, flyga och har aldrig slagit sig ner någonstans, inte hittat något boträd. Vi får också läsa om pojkar som envisas med att aldrig ta av sig vantar och mössa. Inte undra på det, de fryser ju. Men det är en kyla som inte har så mycket med temperatur att göra.

Christina Monthan Axelsson har tagit sig an dessa elever och insett vikten av att se varje individ. Nu skildrar hon sin lärarvardag och boken bygger delvis på hennes dagboksanteckningar samt texter skrivna av elever.

Christina Monthan Axelsson har arbetat som gymnasielärare i svenska och som speciallärare för barn med läs- och skrivsvårigheter.Hon har även utbildat blivande pedagoger på lärarhögskolan.