Författaren vill med denna bok bidra till bättre förståelse för vad samhällsvetenskap är, eller kan vara. Utgångspunkten är både personlig och prövande, och boken riktar sig både till samhällsvetare som vill inspireras till djupare självförståelse, och utomstående som undrar över vad samhällsvetenskap är och hur den kan göra nytta. Men boken bör inte ses som en instruktionsbok, och är inte en forskningspublikation i egentlig mening. Dess slutsatser är inte absoluta eller definitiva, utan formuleras med hoppet att de ska inspirera och utmana. På ett avgörande sätt skiljer sig boken dock från renodlade debattinlägg, eftersom ambitionen är aka­demisk. Med detta menas att den aktivt särskiljer sig från det jämförelsevis lösa tyckande som samhällsdebatten är fylld av, genom att föra en noggrann, genomtänkt, välformu­lerad, välunderbyggd, och nyanserad diskussion. Samtidigt grundar sig boken i en vederbörligt ödmjuk inställning till de begränsningar som finns i samhällsvetenskapliga an­­grepps­sätt, och knyter därmed an direkt till frågan om krav och förväntningar från omvärlden. Boken kan ses som ett försök att beskriva ett exempel på samhällsvetenskap som gör det som den är bra på, och som därmed gör nytta, men som inte försöker göra mer än det, vare sig på grund av yttre förväntningar och krav, eller av egen vilja.

Olof Hallonsten är docent i sociologi och verksam som forskare och lärare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hans specialområden är vetenskapssociologi och organisationssociologi, och han är författare till flera böcker och artiklar om vetenskapen och dess samhällsroll.