Kunskapssynen och pedagogiken

Vad är det som styr verksamheten i den svenska skolan? Förutom regelverket finns det många antaganden och föreställningar om skolan idag. Författarna menar att vi behöver frigöra oss från det rådande paradigmet och se skolsystemet från ett helt annat perspektiv. Samtidigt som ledande makthavare talar om vikten av kunskap och utbildning har pedagogiska teorier som nedvärderar kunskap fått starkt genomslag under senare decennier i utbildningssystemet. Det anses bäst att elever själva upptäcker hur världen är beskaffad i stället för att bli undervisade. Synsättet saknar stöd i såväl forskning som beprövad erfarenhet, konstaterar författarna. Det elevcentrerade lärandet är ineffektivt. Arbetsminnet blir snabbt överbelastat om man ska lära sig genom att som novis arbeta med att lösa verkliga problem. Ett väl utformat lärarlett lärande är mycket effektivare. Författarna förklarar att lärarutbildningen måste fokusera på förståelse för de mekanismer i hjärnan som gör att vi lär oss nya saker och minns dessa. Centralt i det nya paradigm som föreslås i boken, är en strukturerad ämnesdefinierad undervisning som gör det möjligt att mäta uppnådda resultat. Detta är också den typ av undervisning som visat sig vara mest till hjälp för elever med bakgrund i socialt belastade miljöer. Länder som genomfört förändringar i den riktning som författarna förespråkar snabbt har förbättrat sina skolresultat. Redaktör är Magnus Henrekson och medförfattarna Inger Enkvist, Martin Ingvar och Ingrid Wållgren.