Att korta vägen till arbetsmarknaden : Praktikplatsers erfarenhet av att ta emot utrikes födda akademiker från Korta vägen | 0:e upplagan

Denna studie har haft som syfte att ge insikt i vad som hindrar och möjliggör matchningen av arbetsnära praktik på svenska arbetsplatser utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Vi har följaktligen utfört en intervjustudie med 24 organisationer som tagit emot en eller flera utlandsfödda akademiker på praktik via Korta vägen för att ta del av praktikplatsers olika erfarenheter av att ta emot en akademikerpraktikant; motiv, upplevelser och utvärdering av organisatoriska erfarenheter. Vi har med hjälp av humankapitalteorin genomfört en induktiv tematisk analys av vad som påverkar matchningen av praktik utifrån individuella, organisatoriska och institutionella möjligheter och hinder. Resultatet i korthet tyder på att praktikanterna överlag fungerar väldigt bra inom organisationerna. Att ta emot en praktikant från Korta vägen är inte mer komplicerat än att de får en vanlig introduktion och sedan få gå bakom en eller flera handledare. De flesta handledare har handlett flera praktikanter sedan tidigare. Handledarskap bygger på frivillighet, och praktikplatserna är noga med att kalibrera förväntningar visavi praktikanterna inför praktiken. Språknivå, kulturella och sociala skillnader förekommer men är sällan så allvarliga att praktiken kostar för mycket. Praktikplatserna tar gärna emot Korta vägen-praktikanter också framledes och de flesta handledare är villiga att handleda igen. Praktikanterna får med sig en svensk referens på sitt CV, de lär sig att föra sig på en svensk arbetsplats och flera får jobb på praktikplatsen efter avslutad praktik. Medarbetarna på praktikplatserna får ny energi av mottagandet, ökat engagemang och ibland också ny kompetens som de inte ens visste att de behövde. Korta vägens praktikinsats tycks överlag fungera väl men det behövs mer forskning kring exakt hur matchningen av praktikant och praktikplats kan utvecklas för att skapa än mer synergier; ibland är språknivå viktig för att praktiken ska fungera väl, frånvaro av certifikat och legitimationer kan vara försvårande och insocialiseringen i den svenska arbetsplatskulturen kan ta tid. För att skapa ytterligare kunskap om matchning skulle begreppet humankapital behöva breddas till att än tydligare inkludera språk, kultur, och sociala faktorer. För att verkligen förstå vad som stävjar migranters utväxling av sitt humankapital i en ny kontext och vilka investeringar som krävs för att ersätta den tillfälliga ”förlusten”, behöver mer än formell utbildning beaktas.