Geväret och olivkvisten | 1:a upplagan

Den här boken om Palestinakonflikten är en av de bästa och utförligaste som skrivits i frågan på engelska. Den kom först ut 1977 och blev snabbt ett standardverk. Den har sedan dess utkommit i ytterligare två upplagor med en kraftig ökning och aktualisering av innehållet. Den utmärker sig genom att lika utförligt redogöra för hur palestinierna upplevt denna konflikt som judarna alltsedan 1800-talets slut. Den visar att det i huvudsak varit den sionistiska sidan som varit den aggressiva parten och att det är den som burit huvudansvaret för det våld som ägt rum sedan dess. Boken har därför utmanat konventionella uppfattningar i Västvärlden. Den har i stort sett ignorerats i USA men uppskattats desto mer i England och på andra håll.

Det cirka hundra sidor långa tillägget i 3:e upplagan beskriver hur boken först bemöttes, särskilt de negativa reaktionerna på amerikanskt håll, hur debatten sedan dess förts, USA:s fullständiga reella accepterande av Israels politik, Osloavtalet och den andra palestinska intifadan.

Författaren David Hirst, född 1936 i England, har sedan närmare femtio år varit Mellanösternrapportör för olika tidningar, baserad i Beirut. Han var The Guardians korrespondent där 1963-97. Efter en första bok om "Oil and Public Opinion in the Middle East" (1966) har han framför allt blivit känd genom "Sadat" (1981), den här boken "The Gun and the Olive Branch: Roots of Violence in the Middle East" (3. uppl. 2003) och "Beware of Small States: Lebanon, Battleground of the Middle East" (2010).