Va?! Är demokratin hotad? | 1:a upplagan

Efter andra världskrigets fruktansvärda fasor var världssamfundet överens: aldrig mer. Under efterkrigstiden valdes förhandlingsbord framför slagfält, frihandel framför tullar och flera konventioner och rättighetskataloger antogs för att under överskådlig tid skydda enskilda individer från majoritetens förtryck. Den liberala demokratin med maktdelning, individuella fri- och rättigheter och oberoende medier vann mark, och i land efter land i Europa föll diktaturerna. Tyvärr har de senaste åren visat att vi inte kan ta den liberala demokratin för given. Varken hemmavid eller i vår omvärld. Demokratin är under direkt hot genom bland annat populismens snabba framfart, desinformationens hänsynslösa verklighetsbeskrivning och de auktoritära idéer som slagit rot hos allt fler människor. Hoten är många, växer och är ibland svåra att sortera eller ens urskilja. Trots detta saknas krisinsikt hos många. En dag riskerar vi att vakna upp och fråga oss hur vi kunde låta det hända. Därför ger Fores ut antologin Va!? Är demokratin hotad? där elva författare skriver om hoten mot den liberala demokratin. Skribenterna, som var och en representerar sin egen text, har skiftande bakgrund, olika erfarenheter och varierande politisk hållning. Boken ger exempel på en bred palett av analyser, men som alla stämmer till eftertanke. Det krävs inte mycket för att den liberala demokratin vi åtnjuter i vårt land ska falla isär. Vi ser idag exempel i omvärlden på hur fort det kan gå. I vår närhet är Polen det kanske mest oroande fallet. Bartosz Stroinski förklarar hur bristande tillit och utanförskap har bidragit till den polska demokratins förfall, och vilka lärdomar det finns att dra av detta för Sveriges del. Birgitta Ohlsson visar att demokratins kris är global när autokratin och populismen vinner mark världen över. I Europa röstar var sjätte medborgare på ett populistiskt parti. Andreas Johansson Heinö beskriver hur populister vunnit inflytande och förtroende över hela Europa och undersöker hur det hotar demokratin. Susanne Nyström beskriver hur hotet från klimatförändringar utmanar den liberala demokratin. Daniel Poohl förklarar hur konspirationsteorier ger fäste åt alternativa världsbilder och omöjliggör det demokratiska samtalet. På hemmaplan är det inte vindstilla. Missnöjet och populismen blåser hårt över Sverige. Lisa Pelling redovisar vad missnöjet beror på från djupintervjuer över hela landet och på vilket sätt detta kan utgöra ett demokratihot. Missnöjet med politiken hör samman med försvagningen av demokratin och de politiska partierna, menar Olle Wästberg, och ger förslag på hur partierna bör reformeras för att stärka vår demokrati. Hanna Wagenius visar genom tre exempel från den politiska debatten hur majoritetens mobb kör över minoriteten också när grundläggande fri- och rättigheter är i fara. Patrik Oksanen tar till sin skönlitterära penna och ger i novellen Bortanför bäcken en bild av vad vi kan vänta oss om demokratins undergång blir verklighet. Johan Norberg argumenterar för att vi kan bryta negativa trender genom att förstå vilka mänskliga mekanismer som är i arbete. Genom en historisk tillbakablick kan vi inse att människan ofta pendlar mellan öppenhet och slutenhet och att utgången inte är ödesbestämd. Vi har frihet att välja rätt väg. I antologin presenterar författarna olika idéer och tankar om hur. Som Bengt Westerberg skriver: ”Därför gäller det att ta hoten på allvar, att göra tydligt vad som står på spel och att, innan det är för sent, övertyga medborgarna om att den liberala demokratin är värd att försvara.” Läs gärna ett kapitel i taget och fundera en stund. Var och en bär vi ett ansvar för att förhindra den negativa utvecklingen genom att verka för ett samhälle präglat av frihet och framtidstro. Förhoppningsvis väljer vi att stå upp för den liberala demokratin och dess värden tillsammans.