När barnen försvann | 0:e upplagan

Sverige är ett nytt land!

Både för invandrarna som kommer hit och för dem som redan bor här.

Här erbjuds en migrationspolitik på löpan­de ­ räk­ning och ett välkomsterbjudande som garan­te­rar försörj­ning, bostad, utbildning, sjuk­vård, tand­vård, tolk­hjälp och pension. All Inclusive.

Här bjuds också på ökad segregation, en sko­la i förfall, fler skjutningar, mer heders­kultur, växande vårdköer och större otrygghet. All Inclusive.

I All Inclusive Välkommen till det nya landet ­försöker Lars Åberg beskriva det märk­liga land­skap som har vuxit fram utanför våra fönster. ­Särskild uppmärksamhet ägnar han barnen, de som är vår framtid.

All Inclusive är tredje delen i Lars Åbergs unika ­­trilogi om det nya Sverige. De tidigare böcker­na, de hyllade Framtidsstaden och Landet där vad som helst kan hända, utkom 2017 och 2018.

Om Framtids­staden (2017):

En av de viktigaste böckerna jag läst på mycket länge. Widar Andersson i Folkbladet

Lars Åbergs bok om Malmö är en rysare. Politikerna måste ta hans ödesmättade fråga på allvar. Patrik Kronqvist i Expressen

Åberg kan sitt Malmö angelägen ­läsning för var och en som vill förstå sig på ­Sveriges tredje största stad. Heidi Avellan i Sydsvenskan

Åberg kallar en spade en spade utan rädsla för norma­lise­ringar. Framför allt beskriver han inte problem som utmaningar. Det känns på något sätt journalistiskt. Johannes Nesser i Journalisten

Om Landet där vad som helst kan hända (2018):

Sylvass kritik mot felen i svensk integrationspolitik. Åberg går på djupet ... vilken journalist och skribent! Sakine Madon i Vestmanlands läns tidning

Åberg beskriver förtjänstfullt och elegant ett Sverige där människor upplever att de mest grundläggande funktioner som vård och skola inte längre fungerar. Jenny Tedjeza i Proletären

Läsvärd och habilt avfattad fungerar väl som en överblick för den som vill försöka förstå vad som har hänt med med Sverige under övergången från ett täm­ligen homogent till ett mycket heterogent land. Dan Sylvebo i Smedjan

När jag läser Lars Åbergs bok frammanas i mitt inre två andra böcker. Den ena är Evelyn Waughs En förlo­- rad värld, den andra George Orwells Vägen till Wigan Pier en sökande bok. Det gör den inte mindre läsvärd. ­Snarare är den kanske ett mikrodestillat från och på ett Sverige som söker sig självt. Jens Stilhoff Sörensen i Respons