Diana är en biografi över och en kärleksförklaring till prinsessan Diana, och dessutom ett feministiskt skärskådande av en klass och en konstitutionsform där kvinnor i första hand betraktas som avelsston och kuttersmycken. Burchills personliga intresse för Diana var känt före bilolyckan i Paris 1997, och hon var också den som myntade begreppet »the people's princess«. Diana är en av de tre första titlarna i Modernistas systerserie Feminista.

Julie Burchill föddes i Bristol. Hon började som sjuttonåring på musiktidningen NME och har sedan dess bland annat medverkat i The Face och Vanity Fair. I dag är hon krönikör i The Guardian och oavsett om hon skriver om Josef Stalin, David Beckham, hemlösa eller Gucci Rush så är Julie Burchill en av världens roligaste människor.

Pressröster:

»Diana får sin upprättelse. Burchill stormar in i mål, helt utan en enda konstpaus, fotnot eller vidare hänvisning. Det fungerar därför att hon aldrig låtsas som om boken är större än hon själv.«
Linna Johansson, Expressen

»Hon tecknar ett porträtt av överklass-/adelsdamer som i princip förklarar att överklassen saknar varje tillstymmelse till jämställdhet; ditt jobb är att krysta fram ättlingar, beställa bordsdekorationer (läs: få någon att beställa bordsdekorationer åt dig) och vara tjusig. Det är kul.«
Rebecka Gunnarsson, Borås Tidning