Kvinnor och män med funktionsnedsättningar behandlas olika. Att vara en kvinna med funktionsnedsättning betyder ett dubbelt förtryck. I boken berättar olika kvinnor om hur det förtrycket kan se ut, både förr och nu. Boken visar också hur kvinnorörelsens tidningar skrivit om kvinnor och funktionshinder sedan förra sekelskiftet. Ibland har kvinnorna varit kamrater, ibland totalt nedvärderade och ibland osynliggjorda. De har behandlats som styvsystrar. Ellen Key trodde att i framtiden kommer människor att ”med samma avsky betrakta defekta människors giftermål, som man nu betraktar giftermål mellan syskon.” Både hon och den unga Elise Ottesen-Jensen ville avliva personer med svåra funktionsnedsättningar. Elin Wägner ville att "de produktiva, de givande medlemmarna av samhället” inte skulle behöva släpa på ”så många passiva, endast tyngande.” Liknande synsätt finns kvar. Flera av kvinnorna har av vården uppmanats att göra abort, vilket de vägrat. Andra berättar om hur deras män betraktas som ”fina”, bara därför att de är tillsammans med en kvinna med funktionsnedsättning. Margareta Persson har tidigare skrivit om synen på funktionshinder. Hon har en lång erfarenhet från funktionshinderrörelsen och politiska uppdrag. 2018 gav hon ut ”Gamla synsätt spökar än- funktionshinder genom tiderna.”