Krisen i skolan, utbildning i politiken och praktiken | 1:a upplagan

I Sverige utvecklades skolan enligt en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildningen skulle både vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet.

Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden. Nu etablerades en ny marknads­anpassad skola som snabbt ledde bort från den tidigare ­utbildningsmodellens intentioner. Dagens skolor är inte längre likvärdiga och utbildning leder inte lika självklart till arbete. En stor andel ung­domar fullföljer inte sin gymnasieutbildning. Och vad gäller yrkesutbildningen har förändringarna inneburit att den i allt mindre grad tillgodoser vare sig arbets­livets eller individens behov av yrkeskvalifikationer. Ansvaret för den yrkesmässiga färdigutbildningen vilar därmed på arbetslivet. Dagens utbildningsmodell befinner sig i kris.

Vilka är förutsättningarna för att idag skapa en skola som minskar utbildningsklyftorna och som innebär effektiva etableringsmöjligheter på arbetsmarknaden? Ur demokratisk synpunkt bör de centrala utbildningsmålen vara att återupprätta yrkeskvalifikationer och yrkesidentiteter. Dessa mål försummas i dagens skola.