Tio tusen miljarder: Skuldkalaset och den förträngda baksmällan

Denna bok handlar om ett orosmoln i form av Sveriges raskt stigande privata skuldsättning. När jag formulerade titeln förra året hade skuldberget nyligen passerat 10.000 miljarder kronor, men har under det senaste året ökat med ytterligare 600 miljarder kronor. Det skuldberg som de svenska hushållen och företagen har byggt upp utgör en risk för samhällsekonomin. Det finns även styrketecken i den svenska ekonomin och Sverige står troligtvis inte inför en krasch. Däremot ökar skuldsättningen risken för en kris i form av en djup och utdragen lågkonjunktur. Sedan år 2005 har hushållens reala skulder per invånare ökat med en takt av 3,8 procent per år. Under samma period har BNP per capita ökat med endast 1,1 procent per år. Det är långsiktigt inte hållbart att skulder och tillgångspriser växer mycket snabbare än den reala ekonomi som de i slutändan baseras på. Hushållens skuldsättning har till stor del drivits av en rekorduppgång i bostadspriser. Från millennieskiftet till hösten 2017 nära nog trefaldigades fastighetspriserna. Det är viktigt att vara mentalt förberedd för en kris i stället för att förtränga möjligheten och hoppas på det bästa. Få skulle argumentera emot betydelsen av förberedelser vad gäller exempelvis skogsbränder. Trots varningstecken i form av låg tillväxt i BNP per capita och rekordhög skuldsättning diskuteras ekonomin knappt i valrörelsen. Ändå präglas Sveriges ekonomiska politik av inställningen att det ansvarsfulla är att tänka positivt – och inte förstöra den festliga kalasstämningen. Oaktsamhet är dock ingen dygd, vilket alla som vaknat upp med en baksmälla har märkt.