Svälten : Hungeråren som formade Sverige | 0:e upplagan

Först kom kylan. Sen värmen och torkan. Två år i rad slog skörden fel. Folk dog. Till en början barn och åldringar. Sen även de starka. Det tredje året var alla visthusbodar tömda. I Stockholm anklagade man de svältande för att själva ha orsakat sin nöd. Det var inte sant. Spannmål hade funnits men exporterats som mat till Londons droskhästar.

Missväxtåren 1867–1869 är den senaste riktigt svåra naturkatastrofen i Sverige och, som Magnus Västerbro visar, förstärktes dess påverkan av politiska felbeslut och misstag. Hungersnöden fick enorma konsekvenser i form av stora sociala spänningar och blev också startskottet för massemigrationen, främst till Nordamerika.

Delar av den här katastrofen har letat sig in i vårt kollektiva minne, genom berättelser som till exempel Barnen från Frostmofjället och i Sara Lidmans romaner och Torgny Lindgrens Ormens väg på hälleberget.

Magnus Västerbro berättar också om svältkatastrofer från tidernas början fram till idag, och slutar med en blick in i framtiden. Kommer svältkatastrofer kunna utrotas för gott eller är vi tvärtom på väg in i en ny era av global hungersnöd i klimatförändringarnas spår?

I Svälten påminner Magnus Västerbro oss om en historisk händelse vars lärdomar är mer aktuella än någonsin. Med hjälp av enskilda människors livsöden skildrar Svälten den senaste stora naturkatastrofen i Sverige, samtidigt som den fördjupar sig i en av mänsklighetens verkliga ödesfrågor.