Vandraren | 1:a upplagan

I Warners tredje roman får vi följa med på en skrönefylld färd genom Skottland och dess mytologi - och kanske helvetet på jorden. Och allting får sin dramatiska upplösning på Culloden Moor.*

I denna märkliga och mytiska historia vandrar den unge, och ganska lömske, brorsonen i sin farbrors - Vandrarens - fotspår. Brorsonen är på jakt, efter pengar och efter äventyr.

Men ingenting är vad det ser ut att vara. Och ingen är den de utger sig för. Och så får allting sin dramatiska upplösning på Culloden Moor.

Warner har skrivit en rolig och blodig historia full av udda, vilda uppslag. Den är som en Gullivers resor à la Warner. Tankarna går till två klassiska författare som Swift (Gullivers resor) och Stevenson (Skattkammarön), som liksom Warner var skotte.

Alan Warners stil utmärker sig också genom att han alltid blandar högt och lågt, låg grov humor med influenser från hög klassisk litteratur.

Om denna sin tredje roman har Warner själv sagt: "En vandringshistoria berättad ur en hemlös grabbs perspektiv, han har inget val, han måste vandra omkring. Det är också en kritik mot det skotska, dess litteratur och historiska myter."

* Culloden [kglc´dn] , ort i grevskapet Inverness i n. Skottland, platsen för den sista väpnade uppgörelsen mellan Skottland och England 16 april 1746. Engelsmännen, ca 9 000 man, under hertigen av Cumberland besegrade i grund de skotska högländarna, ca 5 000 man, försvagade av hunger, under tronpretendenten Karl Edvard Stuart ("Bonnie Prince Charlie"). Slaget, som varade i endast 40 minuter, kostade ca 1 000 skottar och 50 engelsmän livet. Flyende högländare jagades och dödades av engelska trupper veckorna därefter, och prins Karl Edvard gick i exil i Frankrike efter fem månaders flykt. Slaget vid C. markerar det sista allvarliga restaureringsförsöket från huset Stuart. Det är det senaste tillfälle då ett fältslag stått på brittisk mark.