I denna bok beskrivs övergripande trender och händelseförlopp inom skola och högskola under de senaste femhundra åren. Särskild betoning läggs på de djupgående förändringar i samhälle och kulturliv som ägt rum under 1900-talet.

Författaren redogör bland annat för de politiska och ideologiska motiv som låg bakom beslutet att släppa skolor och högskolor fria från statlig detaljreglering på 1980- och 90-talen och belyser de samhällsförändringar som låg bakom 1962 års grundskolereform. Han tar också upp psykologiska teorier som haft betydelse för reformer inom skolväsendet samt den pedagogiska forskningens roll vid genomförandet av grundskolan under senare delen av 1900-talet.

Många uppfattar det som att skolans bildningsuppdrag sedan 1800-talet har fått stryka på foten till förmån för en kortsiktig nyttoinriktad utbildning av marknadsanpassad arbetskraft. Men författaren tecknar i denna bok en annan bild. Arbetslivet efterfrågar i dag personal som har en längre, gedignare, mer öppen och mer vetenskapligt inriktad utbildning än vad som behövts i något tidigare skede av historien.