Vinnare av Augustpriset 2004 för bästa svenska fackbok.

1492 är ett märkesår i europeisk historia. Christoffer Columbus lade ut från den lilla byn Palos i södra Spanien, morerna drevs slutligen bort från den iberiska halvön. Den europeiska kampen om världsherravälde hade inletts. 1918 är också ett betydelsemättat år. Europa såg äntligen slutet på 1800-talets utmattande territorialkrig och vad man trodde var början på ett fredligt och framstegsorienterat 1900-tal.

Mellan 1492 och 1918 ryms bland mycket annat nationalstaternas uppkomst, den naturvetenskapliga världsbildens etablering, de stora geografiska upptäckterna, rasismens framväxt och koloniseringen av Amerika, Afrika, Asien och Australien. Detta flödande rika idéhistoriska stoff presenteras i två volymer.

Den första volymen, Världens ordning, sätter fokus på Naturen. Vi får möta de centrala gestalterna i vetenskapshistorien: Galileo, Newton, Descartes, Buffon, Linné och naturligtvis Darwin.

Den andra volymen Mörkret i människan är mer pessimistisk till anslaget. Under huvudrubrikerna Människan och Samhället diskuterar författaren en utvecklingsoptimism som kom av sig. Samhällsteoretiker och filosofer som Spinoza, Hume, Adam Smith, Malthus och Weber försöker förstå och förutsäga samhälleliga förändringar, alltmedan teknologin firar nya triumfer.

Med Sverker Sörlins tvåbandsverk Världens ordning och Mörkret i människan fullbordas serien Europas idéhistoria. Samtliga titlar används som kursböcker i idéhistoria, men har även nått en stor allmänintresserad publik.

Sverker Sörlin är professor i miljöhistoria vid institutionen för idéhistoria, Umeå universitet samt direktör vid Institutet för studier av utbildning och forskning i Stockholm. Han har publicerat ett stort antal böcker bland dem Jorden en ö – en global miljöhistoria (1998), Universiteten som drivkrafter (1996), De lärdas republik (1994).