Individ, skola och samhälle : utbildningsfilosofiska texter | 4:e upplagan

John Dewey (1859–1952) brukar anges som det främsta namnet inom amerikansk filosofi. Han arbetade också mycket med utbildningsfilosofiska frågor. Hans pedagogiska texter lade den teoretiska grunden för arbetet med att finna praktiska lösningar på 1900-talets pedagogiska problem. Dewey kallas ibland för den progressiva pedagogikens fader, men det vore kanske riktigare att kalla honom för den reflekterade pedagogikens viktigaste filosof.

De flesta pedagogiska riktningar har de senaste hundra åren på något sätt knutit an till hans texter. Under senare år har intresset för hans filosofi ökat över hela världen och är i dag större än någonsin. Han hävdade konsekvent att allt praktiskt pedagogiskt arbete hade sin teori och all pedagogisk teori borde prövas i praktisk pedagogik.

John Deweys namn finns med i alla filosofiska och pedagogiska handböcker, men det är kanske inte så många som har kommit i direktkontakt med hans egna texter. I denna antologi har de mest betydelsefulla och åberopade korta texterna förts samman till en bok. För urvalet och kommentarerna svarar professor Sven Hartman och professor Ulf P. Lundgren. I denna fjärde utgåva har kommentarerna uppdaterats och boken har kompletterats med en ytterligare uppsats av John Dewey (50 sidor).

Antologin är avsedd för lärarutbildningen och kurser i pedagogik.

Översättning Ros Mari Hartman, Sven Hartman, Alf Ahlberg
John Dewey (1859–1952), amerikansk filosof och pedagog, föddes i Vermont i USA. 1894 blev Dewey professor i filosofi vid University of Chicago. Två år senare startade han tillsammans med sin hustru Alice Chipman Dewey en försöksskola vid universitetet. Den kom att bli en av de mest omtalade försöksskolorna under denna tid. Det var som programformulerare för denna skola som Dewey skrev några av sina mest kända pedagogiska arbeten. År 1905 tillträdde Dewey en filosofiprofessur vid Columbia University, New York. Dewey blev lärofader för den så kallade progressiva pedagogiken och fick därigenom ett stort inflytande på skolfrågor.