Kommunallagen : En kommentar | 2:a upplagan

2018 års kommunallag har stora likheter med 1991 års kommunallag.
Den nya kommunallagen (2017:725) har dock delvis getts en ny struktur,
ett enhetligt språk och även en enhetligare begreppsbildning. Förändringarna
i förhållande till föregående lag består huvudsakligen i att fullmäktige
getts en möjlighet att bestämma att styrelsen ska kunna fatta beslut
om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet
samt att kommuner och landsting kan besluta att ge kommunal- och
landstingsråd möjlighet att vara t.ex. föräldralediga. Vidare tydliggörs
rollfördelningen mellan de anställda och de förtroendevalda. Reglerna
för anmälan av delegationsbeslut förenklas genom att nämnderna själva
får besluta vilka beslut som ska anmälas. Den kommunala anslagstavlan
ska fortsättningsvis vara webbaserad. Det har även införts ett krav
på att revisorernas budget ska beredas av fullmäktiges presidium. Slutligen
har det införts ett uttryckligt lagstöd för att kommunala beslut som
inte kan rättas som huvudregel inte får verkställas innan de vunnit laga
kraft.

Den andra upplagan har reviderats och uppdaterats med bl.a. nytillkommen
lagstiftning och praxis t.o.m. 1 juli 2019.