Arvet efter Gustav Vasa | 1:a upplagan

Vasasönernas tid var en krigisk period. Under de 50 år som de regerade var det krig under 40! Även inom riket var det en dramatisk tid. Gustav Vasa hade i sitt testamente dikterat villkoren för arvtagarna. Varför det hela inte utföll riktigt så som han hade avsett är en av många frågeställningar som löper genom hela berättelsen, alltifrån Erik XIV:s trontillträde till Karl IX:s död 1611. Det handlade om fyra makthungriga "renässanskungar", varav två blev avsatta efter inbördeskrig. Det var dessutom en tid då arvfurstar med egna hertigdömen och ett stort mått av självständighet komplicerar bilden långt mer än när den första Vasakungen formerade sin politiska agenda.

Alla sönerna hade ett häftigt humör, de var misstänksamma och grymma. Flera av sönerna visade tecken på psykisk sjukdom. Erik och den yngre brodern Magnus gjorde det och fråntogs både titel och egendom. En som inte uppvisade direkt sjukliga drag var Johan III. Under hans tid var det den religiösa konflikten som stod i centrum, och sonen Sigismund ställde den på sin spets. Efter Johans död utmanade hertig Karl brorsonen Sigismunds auktoritet och lät en riksdag hylla sig som riks-föreståndare. Motsättningarna ledde till inbördeskrig 1597, Sigismunds avsättning två år senare och blodiga uppgörelser med dennes anhängare.

Arvet efter Gustav Vasa är den avslutande delen i en välskriven och imponerande trilogi som inleddes med Kalmarunionens tid (1997) och därefter kom Gustav Vasa - landsfader eller tyrann? (2002). De tre delarna är fristående men ger en kronologisk och problemorienterad översikt över svensk historia under ett kvarts millennium infogad i en vidare europeisk kontext, från drottning Margaretas nordiska union till Gustav II Adolfs trontillträde.