”Är inte allt som en enda stor djävla Bach-fuga!”: Morgan Niklasson målare musiker människa

Boken "Är inte allt som en enda stor djävla Bachfuga!" är berättelsen om ett unikt konstnärskap i bild och ord. För målaren och musikern Morgan Niklasson var musiken, poesin och rytmen ständigt närvarande, eller som han själv uttryckte det  ”Måleri – det är musik för ögat!” När han gick bort 2017, 86 år gammal, lämnade han ett rikt material av målningar och teckningar efter sig som här visas i urval.
I uppväxtstaden Göteborg var han elev och lärare i Hovedskou målarskola (i dag Göteborgs Konstskola). I Stockholm delade han sedan livet mellan måleriet och musiken. Han var en skicklig flöjtist med inriktning barock- och renässansmusik, och en fängslande Bellman- och Taubetolkare. 
Hans sena måleri är färgrikt och temperamentsfullt och ett motiv kunde varieras från föreställande till ett nonfigurativt rytmiskt linjespel av streck, fläckar, färger. Överallt hade han skissblocket med – älskade bl.a. att sitta på kaféer och snabbt och träffsäkert teckna av folk. Eller fånga gässens pickande från en parkbänk på Djurgården.
Han var en mångkonstnär med en aldrig sinande nyfikenhet. ”Litterära essäer, böcker om måleri och filosofi vinglade alltid i två riskabla högar på Morgans nattygsbord, liksom poesiböcker” skriver hans hustru Ann-Marie Ulfvarson i boken. Bokens titel anspelar på ett tillfälle när han mitt i vimlet på T-centralen utbrast ”Är det inte underbart! Blunda och lyssna! Är inte allt som en enda stor djävla Bachfuga!” 
Målningarna och teckningarna är fotograferade av Lars Sundin och Bo Arrhed. De vackra färgreproduktionerna upptar tillsammans med teckningarna två tredjedelar av boken. Resten utgörs av text och en del privata foton. Boken innehåller också ett vänporträtt skrivet av poeten och vännen Lennart Sjögren. Boken är redigerad och formgiven av Jenny Leonardz, som även skrivit förordet.