En stockholmares memoarer | 0:e upplagan

"Men det jag minns mest var utsikten ifrån köksfönstret. Där låg hela mitt eldorado framför mig. Jag hade vedbacken med vedboden, torkladan, plåtslagaren och smedjan där en äldre man med sin son arbetade - de kallades Näcken och Stallbrodern. Tillsammans med några garage och förråd bildades en inhägnad plan. Från fönstret snett till vänster över berget ser man Birger Jarls-eken sträcka upp sina kraftiga benvita grenar mot skyn och rätt nedanför växte en stor tall med tre stenar framför tripp, trapp, trull, en närmast rituell placering. Den tallen använde vi när vi lekte kurragömma, inga baktjuvar, inga sidotjuvar, inga tjuvar alls.!