Bildning i utbildningens tid

Läraren  blir  till  under  hela  sitt  yrkesverksamma  liv. Därför behövs kontinuerlig tid till omprövande, det vill säga reflektion över det dagliga arbetet där ämneskunskap, etik och estetik prövas kollegialt. Förändring behöver komma inifrån lärarens egen verksamhet. Beprövad erfarenhet och vetenskaplighet möts i dialog­seminarieformen. Den svenska skolan har chockreformerats. New Public Ma­nagement har fått ett starkt fäste inom utbildningsvärlden. Marknadsanpassade lösningar påverkar inte bara ­styrning och ledning inom olika nivåer utan gör också att skolans inre värden laddas med nytt innehåll. Akademi­sering och karriärtjänster inom yrket har gjort att tilltron till lärarens yrkeskunnande har krympt. Vi väljer i den här boken en annan hållning. För oss har tillämpande av dialogseminarieformen på samtliga utbildningsnivåer varit en bildande väg att vandra. Det handlar om att ge praktiken en plats! Dialogseminariet erbjuder en läroprocess där praktik och teori ses som jämbördiga kunskapsformer omfamnande varandra i aristo­telisk mening, och som kommer till uttryck i praktisk klokhet. Teorin utvecklas i mötet med praktiken samtidigt som nya sidor av verksamheten görs synliga genom den teoretiska belysningen. De konstnärliga uttrycken möter praktiken och ­vetenskapen – bildning är en skön konst! Både Gun Mollberger Hedqvist och Birgitta Sahlin är lärare och forskare i pedagogik, filosofie doktorer. Deras yrkeserfarenheter som handledare, seminarieledare, utbildare i pedagogik och specialpedagogik samt föreläsare sträcker sig över samtliga skolformer: förskola, skola och universitet, högskola. Idag arbetar de som forskande frilansare.