Demokratins tidsålder : politiska idéer i 1900-talets Europa | 1:a upplagan

1900-talet var ett århundrade av både fasor och framsteg. Det var också ett århundrade då politiska idéer spelade en synnerligen viktig roll. Den tyske statsvetaren Jan-Werner Müller, verksam vid Princeton University, analyserar i sin mycket uppmärksammade och lovordade bok "Demokratins tidsålder" de politiska tänkare som spelade en av avgörande roll för att legitimera både auktoritära och demokratiska styrelsesätt och institutioner. "Demokratins tidsålder" är en brett anlagd studie av det politiska tänkandet i Europa från första världskrigets slut till sammanbrottet för den ?reellt existerande socialismen? i Öst. Müller kombinerar skickligt idéhistoria med politisk och social historia och berikar framställningen med en rad biografiska skisser av inflytelserika men i dag delvis glömda tänkare. Inte minst kastar Müller nytt ljus över efterkrigstidens politiska värld i Europa genom att framhäva krist­demokratins avgörande betydelse som idéströmning och partipolitisk riktning.

»Globalt och historiskt är idén om politisk frihet och legitim opposition undantaget som bekräftar huvudregeln [...] Om denna undantagsidé handlar den tyske statsvetaren Jan-Werner Müllers briljanta bok. Hos en svensk läsare leder detta arbete tankarna till Herbert Tingstens mästerverk "Demokratins seger och kris" från 1933. Den pregnanta idéanalysen och perspektivskapande förmågan är lika imponerande. Skillnaden är att Müller skriver åttio år senare.» ?/Sverker Gustavsson i "SvD"

»När jag slår ihop boken har det där hänt som sker så sällan. En akademiker har skrivit så fängslande att jag har haft svårt att lägga ifrån mig skriften. Efteråt tycker jag mig ha begripit något viktigt. ?Det statsvetaren Jan-Werner Müller beskriver så väl i boken "Contesting democracy. Political ideas in twentieth-century Europe" är hur kort och delvis misslyckad den europeiska demokratins historia är. [...] ?Müllers perspektiv behövs för att begripa allvaret i Europas pågående kris. Demokratin är fortfarande ung och därmed bräcklig och ska inte tas för given.» ?/Annika Ström Melin på DN:s ledarsida