Lagstiftnings ändamålsenlighet - En regleringsteoretisk utvärdering av fjärrvärmelagens potential att skapa förtroende | 1:a upplagan

Under 1900-talets senare del har det pågått en tydlig privatiseringstrend i Sverige. Många verksamhetsområden vilka tidigare har bedrivits som statliga eller kommunala förvaltningar bedrivs numera i bolagsform. Utvecklingen har dock inte medfört minskad reglering: användningen av lagstiftning som styrmedel har i stället ökat. Detta aktualiserar frågor som rör den instrumentella sidan av lagstiftning i allmänhet och frågan om lagstiftnings ändamålsenlighet i synnerhet.

Ett utmärkt exempel på denna utveckling är regleringen av fjärrvärmeverksamhet. Fjärrvärmeverksamhet var tidigare en kommunal och statlig förvaltningsangelägenhet men bedrivs numera i bolagsform och regleras i speciallagstiftning genom Fjärrvärmelag (2008:263). Det övergripande ändamålet med fjärrvärmelagen är att skapa förtroende för fjärrvärmen. Den här avhandlingens syfte är därför att utvärdera om fjärrvärmelagen kan bedömas ha potential att skapa förtroende.

I studien används ett regleringsteoretiskt och tvärvetenskapligt angreppssätt för att undersöka fjärrvärmelagens förtroendeskapande potential. Det regleringsteoretiska och tvärvetenskapliga angreppssättet innebär att här behandlas frågeställningen på ett teoretiskt sätt genom att analysera och använda vetenskapliga rön från flera olika vetenskapsdiscipliner. Däremot genomförs inte några empiriska undersökningar.

Studien har i praktiskt avseende betydelse för dels lagstiftaren och andra aktörer som arbetar med rättslig styrning, dels för svenska fjärrvärmeföretag och deras kunder samt de myndigheter vilka är inblandade i regleringen av fjärrvärme. På ett teoretiskt plan är studien av betydelse både för den som intresserar sig för lagstiftningsutvärdering i metodologiskt avseende och för den som intresserar sig för förhållandet mellan lagstiftning och förtroende.