Rätten till privatlivet: En studie i gemeinschaft och gesellschaft | 0:e upplagan

Och moralen bakom omoralen i svensk press Mattias Hessérus granskar hur idén om en definierad och skyddad privatsfär i Sverige växte sig starkare under 1900-talet och hur den svenska pressen motiverade intrång i privatlivet. Undersökningen behandlar perioden 1920-1980 och tar sin början i striden kring tidningen Fäderneslandet. Tidningen bedrev en journalistik under 1920-talet som fortfarande är unik när det gäller avslöjandet av människors innersta och privata angelägenheter. Den ansågs så hänsynslös att den 1927 blev bojkottad, och tvingades läggas ned av en samlad presskår och av en bred folklig opinion. Men bojkotten mot Fäderneslandet var också upptakten till en period i svensk historia då gränserna för privatlivet stakades ut och synliggjordes, och då samhällets värderingar förändrades i grunden. Genom 1920-talets sedlighetsdebatt, 1950-talets homosexjakt och 1960-talets utmanande publicistik kom frågan om privatlivets helgd att ställas på sin spets. Hur värnar man rätten till en fredad sfär i en värld där allt kan göras synligt? Mattias Hessérus är historiker. Han är verksam vid Uppsala universitet och i Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Han har tidigare gästforskat vid Columbia University Graduate School of Journalism, New York, samt vid Centre de sociologie européenne, EHESS, Paris. Hessérus har varit redaktör vid Axess magasin och arbetat för dagspress, radio och tv. Rätten till privatlivet är hans doktorsavhandling.