Om Ryssland : perspektiv från Engelsbergsseminariet 2009 | 0:e upplagan

Europeisk och rysk historia har länge varit sammanflätade. Under seklens gång försökte de ryska tsarerna vända det ryska folket mot den europeiska kulturen. Peter den store öppnade en utpost mot Västerlandet genom att skapa Sankt Petersburg (på det som då var svensk mark). Katarina den stora fascinerades av upplysningens idéer. Men det har också funnits långvariga, kanske mer djupgående skillnader mellan Ryssland och Europa. Upplysningens inflytande var ganska ytligt i Ryssland jämfört med andra europeiska länder. Övergången till industrialisering var inte så mycket en utveckling som ett språng som togs först under 1800-talet, en fas som avbröts av första världskriget och sedan forcerades fram av Stalin. Kunde Ryssland ha blivit en del av den utveckling som ägde rum i andra delar av det vi nu kallar Västerlandet? Vad beror Rysslands påstådda sonderweg egentligen på: geografiska faktorer, språk, religion eller kulturella skillnader? I dag är många observatörer oroade över den senaste tidens utveckling. Ur ett västerländskt perspektiv tycks saker och ting gå åt fel håll: bort från demokrati, fria medier och rättssäkerhet. Frågorna hopar sig om i vilken riktning det ryska samhället kan vara på väg att utvecklas. I denna bok, baserad på Engelsbergsseminariet Om Ryssland, behandlas sådana frågor, med fokus på följande övergripande teman: kontinuitet och förändring i rysk historia och den ryska självbilden, den senaste ekonomiska utvecklingen, det nära utlandet och konsekvenserna av den starka ryska statens återuppståndelse.