Gud är inte ett främmmande namn | 1:a upplagan

Kristian Lundberg har tidigare varit öppen med sitt politiska engagemang. Nu kommer boken där han berättar varför han tar ställning.

Boken är upplagd som en serie dagboksanteckningar med början under sensommaren förra året, och med slutpunkt under våren 2016. Det är en autentisk tidsperiod som beskriver den dagliga brottningen med framför allt frågan om människovärdet och dess plats i den konkreta politiken.

- Det blir extra tydligt när man lever nära det som händer, som man gör i Malmö. Det gestaltas på flyktingperrongen, där man ser människor med våld föras ut ur ett tåg för att de inte har rätt papper. Någon släpas av och skickas hem. Makrobesluten verkställs på mikronivå.

- Vi kan tala om solidaritet och om allas lika värde, att alla ska få äta sig mätta. Men det verkställs inte förrän någon ställer sig och lagar mat.

Kristian Lundberg är en av Sveriges mest produktiva litterära författare. För ett par år sedan, 2014, kom boken Det här är inte mitt land. Den rör sig kring samma tema, men är mer politisk.

- Nu vill jag berätta varifrån engagemanget kommer, säger han. Det finns en beröringsskräck med allt som är religiöst. Men jag har haft en tro i hela mitt liv. Nu vill jag redovisa ett därför att, vad det är som har lett fram till mina ståndpunkter.

Som aktivist för flyktingars rättigheter har han besökt flyktingboenden och sett hur vänsterpolitiska aktivister förenas med pingstvänner i kampen för de svagaste.

- Det handlar om en radikalitet där man gör det man tror och tror det man gör. Där man är redo att offra något. I Gud är inte ett främmande namn berättar han också om sin egen väg till tro efter en svår period av missbruk. En berättelse som han inte har gått ut med tidigare. Boken är i någon mån en försvarsskrift för den kristna tron, menar han.

- Det finns en okunnighet om kristen tro, där tron uppfattas som att man gör det enkelt för sig. Så är det inte. Livet är komplicerat och man är mångfacetterad även som kristen.