Folkhemmets kommun : socialdemokratiska idéer om lokalsamhället 1939-1952 | 1:a upplagan

Idag uppfattar vi det som självklart att kommunerna ska erbjuda en hög grad av social service. Så har det inte alltid varit. Under 1940-talet förändrades den svenska kommunideologin drastiskt. Kommunerna fick en nyckelroll i den socialdemokratiska politiken och det framväxande folkhemmet. På ett helt nytt sätt skulle de verka för att driva en socialt och kulturellt utjämnande politik. I riksdagen fattades samtidigt beslut om större kommuner.

Den nya kommunideologin spreds inom SAP genom en massiv kampanj riktad till de kommunalt förtroendevalda. Indirekt kom dessa ideal att med tiden omfattas även av de övriga partierna. Kommunalmännen fostrades till att driva framtidens välfärdskommuner. I cirkulär, broschyrer och handböcker spreds en bild av den socialdemokratiska "mönsterkommunen" . Rättvis, välplanerad, modern, "trivsam" och
med många välfärdsinrättningar, skulle den realiseras av kunniga, viljekraftiga
och expansivt, rationellt tänkande kommunalmän. Detta ideal kom dock samtidigt att medföra ett ökat avstånd mellan väljare och valda

I avhandlingen Folkhemmets kommun undersöker Ulla Ekström von Essen, idéhistoriker
vid Södertörns högskola, genombrottet för denna nya kommunideologi. Spänningen mellan dess frigörande och kontrollerande drag belyses genom hur bostadspolitiken och steriliseringspolitiken fördes i kommunerna.