På spaning efter det förflutna | 0:e upplagan

För många leder begreppet arkeologi osökt tankarna till någon som gräver och penslar fram forntida föremål ur jorden. Den svenska fältarkeologin har gamla anor och är en fascinerande historia kantad av intressanta personligheter som av varierande skäl, privata eller professionella, gav sig ut i terrängen för att dokumentera och undersöka fornlämningar. I boken stiftar vi bekantskap med några av dessa personer och får veta hur det gick till när nya redskap och metoder etablerades medan andra gick ur tiden. Men också hur gryende idéer om det förflutna både påverkade och påverkades av nya strategier i fält och hur strapatsrik en antikvarisk resa kunde vara före tågens, flygens och bilarnas tid. Fältarkeologins historia har färgats av varje epoks politiska och ideologiska vindar liksom kulturella värderingar. De har varit avgörande för såväl motiven till varför man bedrivit arkeologi som vilka resultaten blivit. Andra teman i denna bok är hur koloniala inslag, frågor kring ras och etnicitet, klasstillhörighet och rådande genusstrukturer har präglat fältarkeologins historia. På spaning efter det förflutna är den första boken i sitt slag som tar ett helhetsgrepp och fördjupar frågor kring hur det praktiskt gick till då man i äldre tider genomförde arkeologiska undersökningar i Sverige. Ola Wolfhechel Jensen är docent i arkeologi. Han har sedan slutet av 1990-talet forskat om arkeologins och kulturmiljövårdens historia.