Fiskevård på fiskens villkor och fritidsfiske som affärsidé | 1:a upplagan

Jag är uppväxt på ett nybygge vid en norrländsk älv. För nybyggarna var fisket ett överlevnadsvillkor. Fiskevattnet fanns inom synhåll från bostaden. Jag fick tidigt följa med mina föräldrar på deras fisketurer, lyssnade gärna på den äldre generationens kunniga samtal och samlade intryck från tid till annan. Det har blivit en och annan anteckning genom åren. Fisket var centralt för i stort sett alla nybyggare. Därför var det naturligt att fisket ofta kom på tal när nybyggarna träffades.

När jag skulle läggas in på lasarettet på obestämd tid, svängde jag förbi biblioteket och fick med sig en kasse med böcker som handlade om fisket. Efter en längre tid av konvalescens och studier erhöll jag, då 39 år fyllda, betyg som gymnasieekonom. Sedan blev det på nytt att försöka klara livhanken på egen hand. Jag höll dock intresset för fisket vid liv, på sparlåga. Vid pensioneringen återknöts intresset för fisket och fiskevården.

Det finns mycket kunskap om hur man skiljer fiskarterna åt men nära nog ingenting om hur de fungerar tillsammans eller vad som händer om en fiskart fiskas bort. Det finns en rad termer om fiske och fiskevård och nya kommer ständigt till. Men termerna har för det mesta ingen motsvarighet i verkligheten och kan betyda olika beroende på vem som har ordet. Fiskevård betyder oftast mera pengar. ”Om vi bara hade mera pengar skulle vi kunna ordna hur bra fiske som helst!” Det är den mest vanliga, konkreta, förklaringen till att fisket inte har blivit bättre och bättre. Det finns även andra förklaringar med varierande trovärdighet.