Nästan allt om människan : evolutionen, generna, moralen och lite till | 0:e upplagan

"Jag vill göra ett försök att skildra människans uppkomst och hur människans evolution har gjort avtryck i våra kroppar och själar. En utgångspunkt är att vi inte är konstruktioner, vare sig gudomliga eller sociala, utan har uppkommit genom evolutionen, då generna i samspel med omgivningen långsamt förändrats, utan att det funnits eller finns någon förutbestämd riktning. Vi är fulla av spår, avtryck och påverkan från vår egen evolutionära historia, det gäller moral, beteende i allmänhet och sjukdomar. Däremot är vi inte determinerade, vare sig av gener eller av omgivningsfaktorer: många humanister ryggar inför evolutionsläran om den på det allra minsta vis tillämpas på människans beteende och sociala faktorer, och den avfärdas ofta som biologism. Men mycket talar för att vår moral och även religiositet uppkommit genom evolutionära mekanismer, eftersom de har visat sig medföra fördelar. Vilket i sig inte behöver tala emot religion eller moral - bara för att de kan ha uppkommit genom evolutionära mekanismer innebär det ju inte att de är illusioner! Tanken med boken Nästan allt om människan är också att försöka förmedla något av den känsla av häpenhet som jag känt inför de nya kunskaper som biomedicinsk och evolutionsinriktad forskning på senare år kommit fram till, och som jag tror ger en möjlighet till en ny förståelse av oss själva och vår plats i världen. Det är också min övertygelse att den brist på kommunikation som finns mellan de så kallade två kulturerna, den ena humanistisk/samhällsvetenskaplig, den andra medicinsk/naturvetenskaplig, egentligen är onödig, och de nya rönen om människan som beskrivs i boken kan fungera som en förmedlande länk mellan dem." Johan Frostegård, författare och professor vid Karolinska Institutet samt överläkare vid reumatologkliniken i Huddinge. Recensioner: Nästan allt om människan (Johan Frostegård) - Detta är en bra bok om evolutionsmedicin och gav mig några nya perspektiv människans utveckling och egenskaper. Jag har läst väldigt mycket i ämnet så en hel del var repetition, men för den som inte läst om människans evolution är detta en bra instegsbok. Den bästa bok jag läst i ämnet är dock Robert Winston:s Human Instinct och mitt tycke för den kan säkert också förklaras med att det var en av de första jag läst i ämnet. Nästan allt om människan får dock en fyra i betyg av fem möjliga. Fredrik Paulún Fredrik Paulún är Sveriges mest kända näringsfysiolog. Han har jobbat med kost och hälsa sedan slutet av 1980-talet och skriver böcker, föreläser, medverkar i TV, radio och tidningar samt utvecklar egna livsmedel. Han driver även Paulúns näringscenter i Stockholm. Publicerad: 24/08 11:31 i Hufvudstadbladet. Evolutionen utgår alltid från vad som redan finns, vilket medför uppenbara begränsningar i vad den kan åstadkomma, påpekar internmedicinaren Johan Frostegård. Merete Mazzarella har läst hans bok om "evolutionen, generna, moralen och lite till". Det är som bekant Darwin-år i år och för den som är föga insatt i naturvetenskapliga sammanhang men ändå vill lära sig något om utvecklingsläran finns en bok med den avväpnande titeln Nästan allt om människan. Evolutionen, generna, moralen och lite till skriven av internmedicinaren Johan Frostegård . Syftet är uttryckligen att överbrygga klyftan mellan det som brukar kallas "de två kulturerna", den humanistisk/samhällsvetenskapliga och den medicinsk/naturvetenskapliga. Här anläggs ett historiskt perspektiv: vi presenteras inte bara för Darwin utan också för Mendel och därefter för Darwin-lärjungar som zoologen Dawkins och paleontologen Gould med deras sinsemellan ganska olika betoningar. När det gäller vad evolution är rättas pedagogiskt några vanliga missförstånd. Evolutionen är inte deterministisk, snarare ger den ramar. Evolution betyder inte att religion nödvändigtvis är en illusion: vår hjärna tycks ha utvecklats så att den ser samband och skapar ordning vare sig de finns eller inte men det betyder inte att Gud eller gudar inte finns. Evolution betyder inte framsteg även om det kan vara förkrossande för människans självbild att hon kanske snarare är en slumpartad företeelse än skapelsens krona. Det är rentav tänkbart att neandertalarna var mera intelligenta än vi för de hade större huvuden. Det är också tänkbart att en anledning till att de dog ut var att deras huvuden var så stora att förlossningarna blev för farliga. Den mänskliga hjärnans utveckling tycks begränsas av att våra huvuden ska kunna passera genom ett kvinnligt bäcken när vi föds. Över huvud taget är det inte så att allt är valanpassat, det finns många kompromisser eller rena konstruktionsfel: ett viktigt sådant är utformningen av luft- och matstrupe som gör att vi kan få maten i halsen och kvävas. Evolutionen utgår alltid från vad som redan finns, vilket medför uppenbara begränsningar i vad den kan åstadkomma. Förbjuden forskning? Apropå intelligens: särskilt intressant är Frostegård när han resonerar kring vilka frågor det inte är politiskt korrekt att forska i. Dit hör frågan om intelligensskillnader mellan folkgrupper. (Fast Jared Diamond menar att Nya Guineas befolkning är intelligentare än européer och Frostegård själv menar att det inte är omöjligt att Ashkenasi-judar - starkt överrepresenterade bland Nobelprismottagare - faktiskt som grupp betraktade har särskilt hög intelligens.) Biologiskt betingade skillnader mellan män och kvinnor är också en het potatis: i USA fick rektorn för Harvard avgå efter att han talat om att män när det gäller intelligens är rikligare representerade än kvinnor i Gauss-kurvans båda ändar: det skulle alltså finnas fler lågtbegåvade män men också fler manliga genier. Vilket samhällssystem och vilken grad av jämlikhet vi evolutionärt sett är bäst anpassade till är också en fråga som är för laddad att forska i. Intressant från ett humanistiskt perspektiv är naturligtvis inte minst frågan om moralens uppkomst. Darwin menade att också känslan för vad som är rätt och fel är något vi bär med oss i vår biologi. Inte mindre intressant är att litteraturens uppkomst förknippas med det evolutionära klivet fram till det som kallas theory of mind , förmågan att läsa eller föreställa sig andras tankar eller avsikter. Men vad jag själv grunnat mest på är en detalj i Frostegårds utläggning av begreppet "sexuell selektion" som innebär att egenskaper som det motsatta könet uppfattar som attraktiva tenderar att spridas. Hit hör påfågelsstjärten men också vissa hjortars väldiga hornuppsättningar "som 'gått över styr' och mest av allt är markörer och inte funktionella redskap". Nog är det näringslivets överstora bonusar man här kommer att tänka på? Satsa på individer Frostegårds bok är ledigt skriven utan att vara publikfriande, den är både engagerad och engagerande. Särskilt sympatiskt är det att han förmår vara kritisk inte bara mot den humanistisk/samhällsvetenskapliga kulturen - som han finner naiv i sin tro på människan som fritt formbar, en konstruktion - utan också mot sin egen naturvetenskapliga kultur som han finner naiv i sin blindhet för de sociala faktorernas betydelse för forskning. Han frågar sig om Darwin alls hade kunnat komma fram som vetenskapsman i dag och är tveksam: "om vi vill ha omstörtande vetenskap, bör vi satsa mer på enskilda individer och forskargrupper än vi gör i dag, och därmed mindre på stora forskningskonsortier, centers of excellence, och centralstyrda jättelika forskningsstrukturer, som riskerar att styra forskningen så att den följer gängse trender och fördomar." Merete Mazzarella [email protected]