En bok om framtidens skola : entreprenöriellt arbetssätt och didaktiska rum | 1:a upplagan

Vi måste ta hand om våra barn från allra första början. Fler och fler barn blir fattiga. Den ekonomiska fattigdomen skapar frustration. Men det är barnens känslomässiga fattigdom som skadar mest. Idrottsrörelsen måste tänka på hur de tar hand om barnen. Idag skadas barns självkänsla inför öppen ridå och detta fortgår utan att något radikalt görs. Ungdomsledare måste få utbildning. Läroplanen: ”Skolans uppdrag är att främja lärande där elever stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmet skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar”. Det är en fråga om tolkning och tillämpning. Man måste ha klart för sig vad som ska fokuseras. När man bygger ett hus är det viktigt att göra grunden säker och stabil, annars rasar det omkull så småningom. På samma sätt är det viktigt att barnen får en stabil grund att stå på. Det är här allt lärande börjar. Lika väl som det finns en Läroplan ska det finnas en Föräldraplan som kräver att alla föräldrar ska ha ”körkort” på att ta hand om barn. Föräldrautbildningen måste bli obligatorisk. Många föräldrar vet inte hur de ska ta hand sitt barn. Det finns kanske få att fråga till råds och det finns föräldrar som i ren okunskap ger upp och överlåter till förskolan och den kommande skolan att ta hand om barnets uppfostran. I denna bok kommer jag att diskutera ovanstående problematik utifrån ett mellanmänskligt perspektiv, kasta en blick bakåt i tiden, stanna upp i nutid och kort se framåt. Jag ska beskriva hur jag tror att didaktiska rum skapas samt berätta hur vi praktiskt har arbetat på ett entreprenöriellt sätt i skolor jag har arbetat vid. Jag ska visa att entreprenörskap inte bara gäller att uppfinna och att vara företagare utan också att entreprenörskap innefattar förmågan att ändra på sådant som man ser kan skapa diktatiska rum i den pedagogiska vardagen och i samhället.