Hellre hustru än änka Äktenskapets ekonomiska betydelse för frälsekvinnor i senmedeltidens Sverige | 0:e upplagan

Den medeltida änkan har fått stort utrymme i historieskrivningen. Änkor har uppmärksammats därför att de i eget namn och till synes på egen hand agerade i en tid då kvinnors underordning gentemot män var grundläggande. Gifta kvinnor, som företräddes i det offentliga av sina män, har däremot inte ägnats lika mycket uppmärksamhet. Den självrådande änkan och hennes möjligheter har beskrivits som en motsats till den gifta kvinnan som var underordnad sin makes målsmanskap. Detta har ofta gjorts utan att hustrurs och änkors faktiska möjligheter och handlingsutrymme har studerats närmare. Utifrån vårt nutida perspektiv kan änkans avsaknad av målsman ses som något positivt eftersom det gav kvinnor möjlighet att agera självständigt. Men om vi betänker vad den patriarkala samhällsordningen innebar för frälsekvinnor, problematiseras bilden av den självständiga änkan. Var det möjligen så att frälsekvinnor fann större möjligheter till att vara ekonomiskt aktiva tillsammans med en make även om det också innebar underordning? I denna avhandling studeras hur frälsekvinnors ekonomi och deras handlingsutrymme påverkades av deras civilstånd.