Mörkrets hjärta ; novellen Pionjärerna | 0:e upplagan

Den koloniala historien om livet på och kring Kongofloden i slutet av 1800-talet är dramatisk. Sjöfararen Marlow berättar sin historia för sina vänner på en pråm i Themsen. Flodångaren som Marlow var sjökapten på rörde sig långsamt uppför den ormlika floden mot den belgiska handelsstationen längst bort, längst in, i centrum av mörkrets hjärta. På världskartan av detta okända trakter för européer, en bit av djungeln som Bolaget bit för bit erövrat. Här, i mörkrets hjärta, härskade elfenbensjägaren mr Kurtz oinskränkt, sped skräck och död omkring sig. Kurtz var mer framgångsrik än alla Bolagets andra elfenbensjägare tillsammans. Joseph Conrad författarskap är digert och spänner över flera genrer: romaner, noveller, essäer, tidningsartiklar och brev. Denna polskfödde författare var 32 år då han 1889 gav ut sin första bok. Mörkrets hjärta kom första gången ut i England 1902. I Sverige dröjde det ända till 1949 innan romanen publicerades. Einar Heckschers översättning är den tredje i ordningen till svenska. Joseph Conrad besökte Afrika en gång i sitt liv. Denna resa resulterade i en roman och en novell, Pionjärerna. Det blev en händelserik resa för sjökaptenen som älskade havets vidder. I ett brev till sin favoritmoster, innan han blev författare, skrev han från en handelsstation i Kongo: " Som extra muntration är min hälsa långtifrån god. Var snäll och behåll det för dig själv men sanningen är att jag under färden uppför floden fick feber fyra gånger på två månader; och sedan, i Stanley Falls (som är dess hemort), fick jag ett anfall av dysenteri som varade i fem dygn. Så jag känner mig en smula svag fysiskt, och inte så lite demoraliserad; och dessutom tror jag faktiskt att jag är offer för hemlängtan efter havet, trängtan efter att återigen få se ut över de oändliga vidder av saltvatten som vaggat mig så ofta, som så många gånger har lett mot mig under det glittrande solskenet en vacker dag, och som, många gånger även det, har vräkt hotelser om döden i ansiktet på mig med vindpiskat vitt skum virvlande från alla håll under en mörk decemberhimmel. Allt detta saknar jag." Sveriges främsta Conradkännare Gunnar Fredriksson har skrivit biografin I Joseph Conrads farvatten (1982). Nu har han läst Mörkrets hjärta igen och följt Einar Heckschers nyöversättningar och skrivit ett långt efterord. Där pekar han på den stora betydelse som Mörkrets hjärta haft och att den klassiska romanen ständigt lockar till sig nya läsare. I efterordet skriver Gunnar Fredriksson om berättaren sjökapten Marlow och hur poetisk romanen är: "Han har sett 'våldets djävul och girighetens djävul' och han väntar något ännu värre, inåt landet. Han går ut i solskenet, 'och det tycktes mig som om jag hade trätt in i ett främmande helvetes glädjelösa cirkel.'" Och: "Den lilla hjulångaren kryper uppför floden genom ett landskap med väldiga träd, 'som en slö skalbagge krypande på golvet i en högrest pelargång', och Marlow föreställer sig ett besök i urtiden, 'i de första tidsåldrarnas mörker', eller ett nedstigande i dödsriket.."