Backanterna. Ifigenia i Aulis

Euripides är den yngste av de tre stora grekiska tragöderna, och Backanterna och Ifigenia i Aulis blev hans sista tragedier. De uppfördes först efter författarens död år 406 f.Kr. och bildar en magnifik slutpunkt på den klassiska grekiska dramatiken. I Backanterna kommer guden Dionysos till Thebe i Grekland och kräver att bli erkänd. Kung Pentheus möter honom med arrogans och misstro, och gudens hämnd blir grym – han är »oändligt fruktansvärd, och med oändlig mildhet«. I dramat ställs den övermodiga rationalismen mot den mogna livsvisdomen. I Ifigenia i Aulis drabbas den grekiska hären av stiltje på sin väg till Troja. För att ge grekerna förlig vind kräver gudinnan Artemis att deras ledare Agamemnon ska offra sin dotter Ifigenia. Agamemnon hamnar i en till synes olöslig konflikt, där kärleken till dottern ställs mot pliktkänslan och omgivningens tryck. Dramerna är översatta av Göran O. Eriksson och Jan Stolpe. Den senare har även skrivit förord och kommentarer.