Dagar i Irak | 0:e upplagan

Det var tomma blickar och inga ord. Jag tränger mig fram mellan soldaterna och sträcker fram min hand till en liten pojke i 5-års åldern som sitter på bilflaket. Han tar min hand och tittar på mig med tom blick. Det känns som att tiden stannar upp för en kort stund. Jag hinner tänka "jag undrar vad du har tvingats se och vad du har behövt utstå lille vän" innan pickupen åker vidare och våra händer glider isär. Jag vinkar till honom men han vinkar inte tillbaka. På hans lilla blå tröja står texten "Sunset Beach" tryckt över vänster bröst. Han kommer från en plats här på jorden som är så långt ifrån Sunset beach man kan komma.