Frisk utan statiner | 0:e upplagan

Hjärtsjukdomar är den främsta dödsorsaken i västvärlden och den vanligaste medicinen mot dem är statiner. När statinläkemedlen introdu­cerades trodde forskare att de helt skulle eliminera hjärtsjukdomar. Men så blev inte fallet.

I Frisk utan statiner ifrågasätter den brittiske kardiologen Aseem Malhotra i vilken utsträckning den etablerade synen  på statiner är evidensbaserad. 

Hjälper statiner mot hjärtsjukdomar? 

Bidrar statiner till en ökad livslängd? 

Vilka biverkningar har statiner? 

Vem bör ta statiner och vem bör inte göra det?

I sin bok presenterar han även en alternativ, statinfri metod  för att förebygga och reversera hjärt­sjukdomar. I centrum  står hälsosamma matvanor och livstilar. Av central betydelse är också att på ett tidigt stadium bli medveten om och lära sig mäta riskfaktorerna för hjärt­sjukdomar. 

Aseem Malhotra är överläkare inom kardiologi  och professor i evidensbaserad medicin. Han medverkar som expert i ­brittiska och inter­na­- tionella medier och skriver i vetenskapliga tidskrifter som British Medical Journal och ­European Scientist. År 2020 utgav han boken Bättre immunförsvar på 21 dagar (Karneval). I Storbritannien är Aseem Malhotra en fram­trädande representant för den »livsstilsmedi­cinska« rörelsen. År 2018 utnämndes han av företaget Onalytica till den mest inflytelserika läkaren i världen vad gäller opinionsbildning  kring fetma.

Aseem Malhotra; Varför är hjärtsjukdom fortfarande dödsorsak nummer ett?

Under läkarutbildningen fick vi lära oss vilka  de traditionellt ­vikti­gaste riskfaktorerna för hjärtsjukdom är: högt kolesterol, ­diabetes, rökning, högt blodtryck och hög ålder. Dagens undervisning förmedlar samma budskap. Ändå har vi, trots decenniers forskning, inte bara misslyckats med att utrota ­hjärt­- sjukdomarna de är fortfarande dödsorsak nummer ett i västvärlden.

Hur ska man förklara det?

Det beror först och främst på att hälso- och ­sjukvårdens primära medel för att förebygga och behandla hjärtproblem har fokuserat på läkemedel (vilket har haft mycket begränsad effekt), istället för att ta itu med ­bakomlig­gande orsaker.

För det andra beror det på att de konven­­tio­­­nella kostråden om att begränsa kolesterol genom att minska konsumtionen av mättat  fett inte bara är felaktiga, utan också san­nolikt har ökat risken för hjärtsjukdom genom att stimulera den enskilt viktigaste faktorn bakom kranskärlssjukdom och hjärt­infarkt, nämligen insulin­resistens.