Ge inte upp! : från misshandlad anstaltsunge till mästare i självförsvar | 1:a upplagan

Varför denna bok?
Jo, därför att Kurt “Kurre” Durewall är en asfaltblomma.

Boken handlar om hur en blomma kan slå rot och utvecklas till ett lysande, färgstarkt och livsdugligt exemplar, trots sämsta, tänkbara förutsättningar. Boken handlar om ett fantastiskt spännande liv och den livsgärning som Kurre lämnar efter sig.

Det hela började med att Kurre ringde mig för att han hade svårt att sova. Jag kan inget om svårt att sova, men jag är en god vän, och vi brukar tala om allt mellan himmel och jord. Några dagar senare satt vi och pratade om Kurres sömnproblem och då berättade han att det var minnen från barndomen som hade kommit ikapp. Minnen som han noggrant hade kapslat in i sin iver att försöka glömma helvetet på barnhemmen. Dessa minnen plågade honom nu om natten. Kurre var alltså ett av dessa barnhemsbarn som samhället glömde.

Efter nära åttio år av ett mycket aktivt liv kommer då dessa tankar och stör en gammal mans nattsömn. ”Skriv ner det du minns” sa jag. Det blev starten till denna bok.

”Som motverkan tränade jag jiujitsu, boxning, judo, brottning m fl. idrottsgrenar. Jag har arbetat på fabriker, i jordbruk, i skogen, som sjöman tills jag blev pressfotograf och innovatör i ergonomi, inriktning belastningar. Dessutom Riksinstruktör i Svenska Jiujitsuförbundet. Inom flera av dessa områden har jag mött mycket motstånd. Men jag har aldrig gett upp.”

Om den här boken kan medverka till att ett enda barn slipper förnedring, misshandel eller vanvård, så har den tjänat sitt syfte. Den var den här sortens ädla ideal som Kurre vigde sitt liv åt.

Läs den!
Därför denna bok.
Rune Rennemark – mångårig vän och själsfrände