Sorlet från arkiven : ordning ur oordning

Efter de digitala mediernas genombrott har arkivets funktion förskjutits från långsiktig lagring till ständig överföring. Arkivet är idag varken ett historiskt minne eller en filosofisk metafor, utan en teknisk praktik för datalagring. Sorlet från arkiven ger ett annorlunda perspektiv på både fildelningsdebatten och FRA-lagen.Alltsedan den moderna historiografin föddes har arkivet utgjort samhällets minne. Alltsedan Michel Foucault utmanade samma historiografi har arkivet omvänt betecknat det som inte låter sig nedtecknas. I Sorlet från arkiven konfronterar den tyske mediearkeologen Wolfgang Ernst dessa olika sätt att tänka arkivet med datalagringens rent tekniska villkor. Först när arkivteorin tar hänsyn till vad just lertavlor eller papper, celluloid eller elektroniska kretsar kan lagra kommer den att kunna förklara varför något alls låter sig minnas. Att detta i dag blivit uppenbart hänger samman med de digitala databasernas explosionsartade framväxt. Från att ha varit den trösterika platsen där historien hålls i minne har arkivet blivit den löftesrika källan till flödet av information och underhållning."Enligt Ernst står vi inför ett epokskifte. Arkiven dammar inte längre. De har blivit digitala, och därmed kan en radikal förskjutning från lagring av data till konstant överföring av data, via till exempel internet, påvisas. De nya arkiven är tillgängliga för alla och bruket av dem blir alltmer informellt och vardagligt." (Magnus Persson, SvD)"Wolfgang Ernst ger raka svar på frågan om vad digitaliseringen gör med arkiven." (copyriot.se)Wolfgang Ernst är professor i medieteori vid Humboldtuniversitetet i Berlin och författare till flera böcker om historiografi, arkiv och arkivteori.