Måste försöka skri- . Så avslutar Märta Tikkanen ett brev till en av sina väninnor. Under årens lopp har det i Märta Tikkanens liv funnits en ständig spänning mellan behovet att uttrycka sig i sitt författarskap och familjens behov av hustru, älskarinna, mamma, mormor, farmor.

<br>I samband med att den moderna klassikern Män kan inte våldtas kom ut i mitten av 1970-talet inledde Märta Tikkanen sin långa vänskap med den svenska kritikern och författaren Åsa Moberg. Senare träffade hon Birgitta Stenberg och Bodil Malmsten. Vänskapen uttrycktes främst genom brev om stort och smått, om glädjeämnen och om de svartaste sorgerna.

<br>Märta Tikkanen har gjort stor litteratur av sitt och sina närmastes liv. I hennes brev till väninnorna träder en annan berättelse fram.

<br>Måste försöka skri- baserar sig på Märta Tikkanens privata brevskatt kommenterad av henne själv.

<br><br>Märta Tikkanen är född 1935 i Helsingfors. Hennes författarskap inleddes 1970 med romanen Nu imorron. I dag är hennes böcker lästa och älskade i hela världen.

<br><br>

Har du nånsin hört nånting så idiotiskt: Jag kan älska alla öppet men hata måste jag göra ensam om nätterna. Jag skulle vilja skriva en HATBOK och egentligen är det vad jag gör hela tiden.

<br>(till Åsa)

<br><br>Just nu har problemen varit inkapslade, H har inte druckit sen början av november, själv har jag skrivit dikter om nätterna och lättat på trycket den vägen. Men nån förändring blir det nog inte för oss såvitt jag förstår, det gäller bara (bara!) att antingen acceptera att vara ett prydnadsföremål som producerar beundran, barn och orgasmer eller också att engång för alla leva ett eget liv, på egen hand. Just nu försöker jag göra bägge, vilket alltså inte går. Hålla med, säja jojo och ojdå så bra och tänka sej en sån idiot som inte fattar och så ha sin egen verklighet på helt annat håll. Så länge jag ser schizofrenin klart så kanske jag kan hålla den stången. Kanske alltså.

<br>(till Åsa)