Liksom i romanen Pappa Pralin är det flickans värld som Anna Jörgensdotter skildrar i sina dikter. De som hörde hennes sommar-program i radio i somras vet med vilken kraft och vrede hon försvarar dem som är osäkra och rädda, och med hur mycket kärlek och fantasi hon vill peppa självförtroendet och modet att vara den man är.

Hennes diktspråk är rakt och enkelt, sjungande lekfullt. Och konkret. Åttiotalets musik, föremål och stämningar träder fram här med stor igenkänningspotential. De starka stråken av svärta och sorg, desperation och humor kan få läsaren att tänka: Sonja Åkesson för flickor.

Och flickan i de här dikterna från flickrummet och skolgården, hon den jätterädda som inte riktigt får finnas, en dag ska hon väl få hångla och bli drottning över sitt eget hjärta.

Häll gödningsmedel över flickan i det rosa rummet

Plantera palmer på hennes balkong

Solsken kommer verkligen ur din mun

om du bara tror det