1944 arresterades Primo Levi i norra Italien och deporterades till förintelselägret Buna i Monowitz nära Auschwitz. Han var då i tjugoårsåldern, verksam som kemist. Slumpen gjorde att han överlevde.   I Är detta en människa? berättar han lågmält och engagerat om fasorna: han är vittnet som lägger märke till lägrets komplexa regelsystem; vittnet som ger oförglömliga porträtt av enskilda medfångar; vittnet som förmedlar insikter i mänskligt beteende, reducerat till det absolut elementära; vittnet, till sist, som gestaltar den mänskliga värdighetens outplånlighet.   1945, när den första ryska patrullen närmade sig ¿ och med den befrielsen ¿ visste Primo Levi inte att det skulle ta tio månader att nå hemlandet. Fristen är hans skildring av denna period, en ¿ödets nådefulla gåva¿, under vilken en mängd människospillror ¿ och lika många berättelser ¿ tvingas passera genom kaotiska uppsamlingsläger, genom städer och byar i ett sönderslaget Europa.

Primo Levi föddes 1919 i Turin och avled i samma stad 1987. Här presenteras hans två klassiska böcker om förintelsen i en volym.